eselsbruecke knows good blogs*

Idag ska vi (jag) berätta om en kvinna som inte får nämnas vid namn, detta eftersom jag är hundra procent säker på att hon är självgod nog att spendera timmar av sin arbetstid med att googla sitt namn. Hon är runt de 49 fyllna (källa: BIRTHDAY.SE), hon tycker om talstreck, arrangerade bilder och många klick på sidan, hon har en gäll röst som skulle få självaste Henrik Berggren att häpna (denna används med fördel när stackars reportrar ska väckas klockan nio på bakfulla söndagsmornar under sommarlovet), hon tycker om att ge uppdrag så långt hemifrån de anställda som möjligt och hon vet mindre om fotboll än jag har pengar den 24e efter en månad utan studiebidrag.

Vad kan då denna paranta dam vara mer lämpad för än att styra en "redaktion" (befogade citationstecken, ja) som är inriktad just på... (TRUMVIRVEL) WAIT FOR IT... FOTBOLL! Ptja, troligen ett antal yrken (t.ex. lägervakt på Guantanamo, spårvagnskontrollant, pantsamlare etc.) men ändå var det här Gud valde att placera vår kära "Rogis", som hon får heta i denna verbala behandling. Nedan kommer tre scener ur mitt och Rogis förhållande återges:

SCEN 1:
(Arbetsintervju med Rogis)
Rogis: - Aahhhhhh gillar du fotboll?
Jag: - Eh ja (ofta jag hade sökt jobbet annars??? CP).
Rogis: - Okeeejj.... (lång tystnad)
Jag: - (hostar i armhålan för att undvika svininfluensan)
Rogis: - Jaaa... var bor du?
Jag: - Vasastan varannan vecka och Örgryte varannan (det stod i min ansökan, VÄRT????).
Rogis: - Okeeej. (TYSTNAD)
Den andra snubben som är där, någon form av chef: - Är du upptagen många kvällar i veckan?
Jag: - Nej inte om det påverkar mina chanser för jobbet.
(förväntar mig skratt, istället tystnad)
Jag: - Alltså. Nej.
Rogis: - Okej... vi återkommer till dig, hejdå.
Slutsats av konversation: Något är fel på kvinnan, men frågan är om det inte är ännu mer fel på mig som försöker bli anställd av denna dåre.

SCEN 2:
(Jag har struntat i att gå på en match, skyller på att den "var inställd". Hon ringer upp.)
Jag: - Ah tja!
Rogis: - (ödesmättat uttal) Hej på dig.
Jag: - Hej, läget? Du fick mitt mail va?
Rogis: - Ja... fast det står på fotbollsförbundets hemsida att matchen spelades.
Jag: - (allt känns mycket jobbigt) Hmm... det var ju nån... vaktmästare vid planen... som sa till mig att det inte skulle bli någon match...
Rogis: - Ojdå.
Jag: - Ja... fick ju lita på honom liksom.
Rogis: - Ja... fast nästa gång får du kolla upp det här på riktigt. Vi vill ju ha många klick på sidan. Och det får vi inte om vi inte har fler artiklar.
Jag: - Absolut! Tråkigt att det blev som det blev!
Rogis: - Ja. Det var väldigt tråkigt.
(Hon lägger på.)
Slutsats av konversation: Älskar verkligen den beska slutklämmen.

SCEN 3:
(Telefonsamtal, tre timmar sedan, till saken hör att jag skrivit en ganska medelmåttig artikel som jag tror blivit rätt rejält sågad i kommentarsfältet)
Rogis: - Hej!
Jag: - Hej (FÖRNAMN)!
Rogis: - Bra artikel, några stavfel på spelarnamnen men annars verkar den bra. Men du jag tänkte på bilderna!
Jag: - Okej ja de blev lite mörka?
Rogis: - Haha ja det kan man säga... varför tar du inte kort med en lampa?
Jag: - ?????????????????????????????
Rogis: - Ja alltså. Med blixt?
Jag: - (fortfarande tagen av det faktum att hon refererade till blixten på kameran som "en lampa") Ja. Det får jag väl göra. Fast det tror jag jag gjorde.
Rogis: - Ja iallafall. Tror du att någon vill se på såna bilder som är så mörka?
Jag mentalt: - Är så din morsa vill ha det.
Jag på riktigt: - Nej, kanske inte...
Rogis: - Nej men tänk på det till nästa gång då. Hejdå!
(Hon lägger på)
Slutsats av konversation: Lampa.